Kärnvapen kärnvapen kärnvapen!!!

Denna mediala cirkus kring Irans kärnkraftsprogram driver oss till vansinne. Om man för två år sedan inte hade en aning om, eller fruktan för, Irans kärnkraftsprogram så har man idag defintivit utvecklat både nyfikenhet och fruktan för processen. Media matar oss minutiöst med detaljinformation om hur processerna i Iran fortskrider, hur USA reagerar, hur FN stryks med, hur IAEA granskar, hur enskilda länder ställer sig i frågan, hur politiska partier hetsar, dementerar, argumenterar, resonerar....

I korsvägen mellan ont och gott, krig och fred, liv och död, vid katastrofernas och blodbadens rand står Irans möjligheter att anrika uran. Detta är förstås väldigt lämpligt för oss att övertygas av. För vad spelar ockupationen av Irak, Afghanistan, Libanon och västbanken för roll? Vad spelar de globala sociala orättvisorna för roll om Iran bygger kärnkraft? Egentligen, imorgon kan vi vara döda, om Iran skaffar Vapnet.

Mission demonizing har utgått från att utpeka mullorna som galna terrorister med mäktig militär kraft som måste stoppas. Mullorna med presidenten har självklart spelat uppdraget i händerna genom att bland annat avfärda förintelsen och diverse andra galenskaper. Men källan til den globala terroristen, är utan tvekan, den iranska regimen. Försvinner den löses så många problem! Irak kan lugnas ner, "demokratiseras", Libanon kan förbli det medelhavsparadis det egentligen är, Syriens folk slipper det islamistiska förtrycket och Israelerna kan för all framtid leva i trygghet och säkerhet, kärlek och harmoni.

Denna propaganda som sprids av dagens nyliberala och nykonservativa medier (här och här och här, denna TT nyhet har en underbar rubrik!), av högerpartier och ungdomsförbund (här, här, här och här) och diverse bloggar.

Den iranska regimen förtrycker sitt folk, detta ska ingen blunda för. Men man måste vara medveten om att denna kritik används och kommer inom en snar framtid att ännu mer utnyttjas som en förevändning att "befria" det iranska folket med hjälp av krig. Kärnkraftsdiskursens främsta syfte är just krigshetsen och möjligheten att få oss att glömma de länder med kärnvapen som idag också är de mest aggressiva.

Fredrik Malm hetsar till krig

Den nyliberala guldgossen, tillika bombgalningen Fredrik Malm har talat. Det ljöd ilska och frustration mot kriget. Israels övergrepp mot Libanon? Nej nej, Irans krig mot Israel. Say What? En gång till:

"Detta är ett krig med lika tydliga avsikter som befarade konsekvenser. Detta Guds Parti Hizbollah får sina vapen från Iran. De får sina pengar från Iran. De tar sina order från Iran. Det är alltså regimen i Teheran som är arbetsgivare åt Hassan Nasrallah."

Bombmalm går vidare i sitt tal, som alltså hålls i en manifestaion FÖR Israels krig mot "Hizbollah" under parollen "Ja till fred nej till terror", med att verkställa det senaste dekretet från Washington: mission demonizing.


"Låt mig säga några om Hassan Nasrallahs arbetsgivare Iran. Det är ett land vars plågoandar Ayatollah Khamenei och Mahmoud Ahmadinejad förtrycker befolkningen på det mest skoningslösa sätt. Det är ett land som manar sina anhängare att få bort Israel från kartan. Det är ett land vars ledare förnekar att Förintelsen Shoah har ägt rum. Det är ett land som håller på att utveckla kärnvapen. Den dagen en av världens mest brutala diktaturer förfogar över de mest fruktansvärda vapen har deras ledare gång efter annan markerat för världen att målet för deras arsenaler är judarna i Tel Aviv, i Jerusalem och i Haifa. För att använda Hassan Nasrallahs egna ord: ”Det är bra att judarna finns på en plats, för då är det lättare att komma åt dem”

Det är skrämmande att dessa personer får vandra fritt på våra gator. Det är nästan så att man vill beväpna sig i preventivt syfte. Nära 2000 oskyldiga civila libanseser har fått sätta livet till i ett av 2000-talets smutsigaste militära angrepp mot en suverän nation. Brott har begåtts som inte kommer att kunna glömmas; mord, sabotage, terror och hänsynslös blodstörst mot en fiende som benämns terrorist men som i själva verket saknar anlete och definieras enligt dagens godtyckliga humör.

Och vad får vi stå ut med här i Sverige? Människor som försvarar detta vansinne. Det är sjukt.

(Läs Esbati och Ida gabrielsson om samma ämne)

Propaganda

Antiwar.com är en utomordentlig värdefull hemsida för den som söker information kring imperialism och krig runt om i världen. Genom att enkelt samla en stor mängd data, information, länkar och artiklar på ett ställe gör den anti-krigsaktivismen en stor tjänst.

De är nu i behov av resurser. För den som vill och kan, stöd kampen mot imperialismen.

Till minnet av Akbar Mohammadi

Mordet på Akbar Mohammadi är ytterliggare ett bevis på den iranska regimens bristande respekt för mänskliga rättigheter och dess hänsynslösa och inhumana agerande mot kritiker och oliktänkande i landet.

Akbar Mohammadi dömdes tillsammans med sin bror Manouchehr, till döden efter studentprotesterna 1999. De var båda ledande aktivister i den Studentrörelse som ingav hopp till miljoner iranier, men som brutalt slogs ner av den islamiska diktaturen.

Tillsammans med andra aktivister som Ahmad Batebi och Peyman Piran har de genomlidit år av tortyr, förnedring, rättegångar, skenrättegångar och hungerstrejker i Evin-fängelset. Under den senaste tiden förvägrades Akbar vård för de skador han fått av tortyren och avled i söndags kväll. Det sägs att han dog under ”oklara omständigheter”. Det borde vara lika självklart att de ansvariga ställs inför rätta nu, som det var när den iransk-kanadensiska journalisten Zahra Kazemi mördades i samma fängelse för tre år sedan.
Det hände inget då, och det kommer troligen inte att hända något nu. Och det är tragiskt.

Amnesty International varnar för att brotten mot mänskliga rättigheter i Iran ignoreras av regeringar i väst, som istället fokuserar på Irans kärnkraftsprogram. Medan de över 50 politiska fångarna i Iran närmar sig döden oroar sig medier och regeringar för den överdrivna och fabricerade hotbild av ett Iran med kärnvapen. Vi känner igen hoten, hetsen och retoriken som är skrämmande lik den innan invasionen av Irak 2003.

Imperialismens blodiga klor hänger över Iran. Bush och hans brittiska och israeliska hantlangare manar till ett krig och i Sverige märker vi hur högerpartier ansluter sig till hetskaravanen.

Vi måste här påminna bombhögern och alla de som önskar ett krig mot Iran om den förödelse och Kaos som skapats i Afghanistan och Irak, vi måste påminna om det vanvett som pågår just nu i Libanon; vi måste hela tiden påminna krigshetsarna om de civila offer, det brutala samhällsklimat och mordet på allt hopp om framgång, som ett krig skulle innebära för de progressiva rörelserna i Iran. Vi måste påminna om vad som hände med det iranska folket under det 8 år långa kriget mot Irak.

I solidaritet med Akbar Mohammadis familj och vänner hedrar vi hans minne. Tillsammans får vi bära med oss hans outtröttliga kampvilja för ett fritt och demokratiskt Iran. Det gör vi bäst genom att stödja hans fängslade kamrater, de rörelser av arbetare, kvinnor, studenter och intellektuella som dagligen kämpar mot en förtryckarregim. För det är endast så vi kan skapa verklig demokrati i Iran.

Ahmadinejad trotsar FN

"If some think they can still speak with threatening language to the Iranian nation, they must know that they are badly mistaken,"

säger Ahmadinejad på iransk nationell TV och betonar landets rätt att använda kärnteknik för civilia ändamål. Regimen trotsar därmed FN:s resolution om en tidsfrist i slutet av augusti.

Motiven bakom Libanonkriget

Michel Chossudovsky på Global Research skriver i en läsvärd artikel om tänkbara motiv till Israels massiva angrepp på Libanon. Det har tidigare skrivits om att angreppet ingår i en större strategi, bortom svepskälet att fördriva bort Hizbollah, men konturerna har ännu inte klarnat. Det är inte omöjligt, som Chossudovsky skriver, att angreppet handlar om olja. Den nya jätte-pipelinen genom Kaukasus "Bakus-Ceyhan-pipeline" som destruktivt ringlat sig fram från Azerbadjan och Kaspiska havet till sydöstra Turkiet förväntas skapa någorlunda stabilitet i oljetillförseln till väst. Men då regionen erbjuder föga stabilitet behövs det någon som tar ansvar för dess beskydd. Med ett svagare Ryssland är det Israel som trätt fram:

"The bombing of Lebanon is part of a carefully planned and coordinated military road map. The extension of the war into Syria and Iran has already been contemplated by US and Israeli military planners. This broader military agenda is intimately related to strategic oil and oil pipelines. It is supported by the Western oil giants which control the pipeline corridors. In the context of the war on Lebanon, it seeks Israeli territorial control over the East Mediterranean coastline."



Från Turkiet planeras ett projekt som ska mätta Israels behov av både olja och vatten. En pipeline som ringlar sig fram under vatten i medelhavet förbi Syrien och Libanon, som således också kräver kontroll över dessa territorier. Genom detta kan Rysslands och Irans roll i mellanöstern försvagas i och med att Israel förutom militärstyrkan också blir en olje-provider.

Lukrativa affärsmöjligheter och säkerhetsstrategier styr bomberna som faller över barn i Gaza och Libanon, snart kanske över Syrien och Iran.

/Saye